Torsdag den 19 maj 2011

MORGONSTUND HAR GULD I MUND

Att passa tiden är viktigt upptäckte vara sjusovande elever! Frukost var kl.8.15. De som tog sig en lite längre sovmorgon, alternativt fönade haret alltför länge, och kom tjugo minuter senare hamnade i en laaaang kö. Den slingrade sig genom matsalen, ut i korridoren och nerför trappan, cirka 20 meter.. Birgitta i Vinstagard, allt är förlatet! Vi ska aldrig klaga mer! Köerna till skolans matsal är ingenting i jämförelse!
Oberbaumbrücke var dagens första anhalt. Strax bakom den ligger East Side Gallery, den rest av Berlinmuren, som konstnärer smyckat. Planen var att ga en femtio meter längs muren, för att sedan sla sig ner med en glass pa sandstranden vid floden Spree. Fredrik, Pontus, Casper och Johan var visst sa intresserade av konstverken att de skenade i väg i en väldig fart bort fran oss andra, som inte hade nagot annat val än att flasande följa efter i ungefär tva kilometer, dvs tills muren tog slut. Tji glass, alltsa!
Alexanderplats blev nästa stopp. Där akte vi upp i Fernsehturm och beundrade utsikten, varefter vi släntrade över till Weltzeituhr för obligatoriskt gruppfoto under denna. Dagens stora uppgift: ät lunch pa egen hand. Varje elev fick 10 Euro och sedan fördelade de sig i runt torget för att stilla sin hunger.
Atersamling under klockan efter lunch och sedan delade vi upp oss i tre grupper. En grupp, bestaende av Andreas B, Emil, Sofia, Pontus, Johan, Ludde och Casper ville absolut till affären Weekday pa Friedrichsstrasse, och akte dit med Madeleine bara för att konstatera att priserna var i klass med Stockholms Stureplan, dvs inget för fattiga ungdomar. Gruppen tröstade sig med en busstur pa Unter den Linden och svalde besvikelsen med en stor portion glass pa Ku´damm.
Den andra gruppen - Alexandra, Z"oe, Mikaela, Malin, Jessica, Andreas L, Saga och Jenny stannade kvar med Maria och Gunilla pa Alexanderplatz och shoppade loss i ett jättekomplex. Vi vagar inte tänka pa vad som finns i alla kassar de släpade hem efter timmar i denna köpmetropol. Den lilla teddybjörnen Knut fick i alla fall ett par fina jeans!
Den tredje gruppen - Philip, Patrik, Daniel, Adi, Tony, Niklas, Carl, Fredrik, Huzeyfe, Kristoffer och Jesper - for till Zoo med Lena. Lena tog Madeleines paraply med sig, eftersom det fran en klarbla himmel plötsligt hade börjat ösregna. Och se där, mer än ett paraply behövdes inte förrän molntäcket sprack upp, solen visade sig igen och djurparksbesökarna började svettas i värmen. De afrikanska djuren imponerade, men alla i gruppen lyckades inte hitta björnarna. Adi och Daniel lyckades inte heller hitta utgangen, vilket ledde till att övriga oroligt fick vänta i en kvart.
Tillbaka pa hotellet blev glädjen stor - Huzeyfes borttappade hörlurar hade kommit med specialleverans till receptionen! Tala om tysk service! Det blev dock inga tidningsrubriker den här gangen.
All var väntan bliver lang! Prick klockan sju stod majoriteten av eleverna ordningssamt samlade vid entrén för att ga och äta. Nagra saknades. Klockan blev fem över. Sex över. Sju över. Da bestämde sig gruppen för att ga iväg utan de som inte kommit. Atta över kom vara sengangare nersläntrande, och gjorde stora ögon när bara Madeleine stod där, alldeles ensam, och surt undrade varför de var sena. - Vi ville inte ga ut när det regnade! svarade gruppen unisont. - Sa bra, replikerade Madeleine, da kan vi stanna kvar och äta här. Madeleine har aldrig sett dessa elever sa snabbt promenera iväg, desperat sökande efter de andra i gruppen. De hittade dem runt hörnet, i en grekisk restaurang. (Av hänsyn till sengangarna publicerar vi inte deras namn pa denna blogg.)
Under stoj och stim och skratt ats sedan grekisk mat av olika slag. Under middagen kom en blomsterförsäljare in för att sälja röda rosor, varvid Adi uppmanades att ta fram planboken(underförstatt: för köpa en ros till Jessica.) - Va, ska jag ge Jessica min planbok, undrade han förbluffat, och kvalificerade sig därmed till dagens citat.
Vidare kan vi lärare konstatera att, att blogga i receptionen vid hotellets utgang efter klockan 22 har sina fördelar. Elever som kom ned för att ga ut i nattens mörker - gudars vet vart - vände besviket om när de sag oss sitta här.

PS: Maste ocksa säga att jag förväntat mig ett surt mejl fran en viss person med tanke pa det allvarliga politiska sakfel som finns i föregaende inlägg om Usama. Detta maste bara betyda att denna person inte last vare blogg! SKÄMS!!!